www.minmusli.nu
Världens bästa sida (iaf för dagen!)
Saltå Kvarns sida www.minmusli.nu är magisk och skitrolig. Gå in på en gång och gör din egen fantastiska ekologiska supermüsli!!
Underbart isolerad i fjällen
En månad senare är jag tillbaka i jobbmood igen. Efter en månad med sågott som konstant underbar isolering i fjällen, långt från allt som har med jobb att göra. Jag älskar mitt jobb och är glad att vara tillbaka, men det behövs isolation ibland, det behövs paus även från bra saker. Det gäller att inte bara jobba med naturen utan också hinna vara i den, och det har jag hunnit. Skidat, promenerat, snöänglat, brottats, bastusnörullat, takhoppat, kört hundspann, eldat och mått gott. Har upplevt riktig vinter och minus 30 grader har frusit brösten och rumpan av mig och tinat upp framför en kamin, har druckit varm choklad och svischat nerför en brantbacke. Har hittat på härligt galna saker med härligt galna vänner och njutit av livet.
Jag njuter dock ofta av livet.
Fick en fråga häromdagen av en kille som beundrade mitt engagemang och undrade vad jag fick det ifrån, han undrade också om jag sett miljöförstöring på riktigt i stor skala eller om det räcker med att se det på tv.
Jag har väl inte sett det mer än andra eftersom jag bor på en rätt trygg plats, men samtidigt har jag sett det lika mycket som alla andra, jag kanske bara är lite mer uppmärksam eller mer orolig av mig, inte vet jag. Men något jag vet är att jag ser miljöförstöring varje dag, och det är otroligt lätt att se det varje dag. I princip så ser jag det överallt: årstiderna här i Umeå, vintrarna uppe i fjällen, i människors ögon och handlingar, i politikers och företags beslutsfattande, i oljebilarnas framfart på vägarna och när jag var på Svalbard. Det beror alldeles på hur långt vi väljer att dra det. Och jag tycker att vi ska dra det långt, väldigt långt. Vi ska värdera varje lite "skit"handling. För varje gångd det köps nytt produceras det mer, varje gång vi kör bil behövs mer olja, varje gång vi tänder en lampa behövs mer energi. Jag låter kanske som en gnällig surtant, men det skiter jag i. Vi behöver inte se hållbar utveckling som en uppoffring. Vi kan istället se det som något motiverande, något spännande och utmanande. Något roligt!
Puss
Jag njuter dock ofta av livet.
Fick en fråga häromdagen av en kille som beundrade mitt engagemang och undrade vad jag fick det ifrån, han undrade också om jag sett miljöförstöring på riktigt i stor skala eller om det räcker med att se det på tv.
Jag har väl inte sett det mer än andra eftersom jag bor på en rätt trygg plats, men samtidigt har jag sett det lika mycket som alla andra, jag kanske bara är lite mer uppmärksam eller mer orolig av mig, inte vet jag. Men något jag vet är att jag ser miljöförstöring varje dag, och det är otroligt lätt att se det varje dag. I princip så ser jag det överallt: årstiderna här i Umeå, vintrarna uppe i fjällen, i människors ögon och handlingar, i politikers och företags beslutsfattande, i oljebilarnas framfart på vägarna och när jag var på Svalbard. Det beror alldeles på hur långt vi väljer att dra det. Och jag tycker att vi ska dra det långt, väldigt långt. Vi ska värdera varje lite "skit"handling. För varje gångd det köps nytt produceras det mer, varje gång vi kör bil behövs mer olja, varje gång vi tänder en lampa behövs mer energi. Jag låter kanske som en gnällig surtant, men det skiter jag i. Vi behöver inte se hållbar utveckling som en uppoffring. Vi kan istället se det som något motiverande, något spännande och utmanande. Något roligt!
Puss