Earth Hour gott folk

 

 

Visa att ni bryr er genom att släcka lyset den 26 mars. Easy Peasy Japaneasy!


Från WWF.se

----

Lördagen 26 mars klockan 20.30 är det dags igen för världens största miljömanifestation – Earth Hour. Det handlar om att släcka för klimatet en timme, men på förskolor och skolor vill vi mer!  Jobba klimatrelaterat under Earth Hour eller Earth Week eller Earth Month.

 

Förskolor/skolor kan arbeta med Earth Hour på olika sätt:

1. Anmäl förskolan/skolklassen/skolan på www.wwf.se/earthhour
2. Arbeta med WWFs utbildningsmaterial (nedan)

3. Utse några elever som är ambassadörer för Earth Hour på skolan

Earth Hour handlar om 60 minuter. Gör hela vecka 12 till en Earth Week i skolan och utveckla elevernas handlingskompetens för en hållbar utveckling. Det handlar om att veta, vilja och att kunna!

----

Lycka till!


Tillbaka från inte de döda men kanske idet, ni vet som björnarna går i under vintern

Hej hej hej.
Jag har aldrig varit bra på att blogga och kommer nog heller inte att bli. Det är liksom inte min grej. Även fast jag vet att jag har saker jag vill föra fram och diskutera. Även fast jag älskar bokstäver, ord och skrift. Att uttrycka mig genom det skrivna ordet. Jag gillar dock att prata också. Gärna om viktiga saker (vilket är väldigt relativt). Men en blogg som forum för detta är inte min grej, helt enkelt. Därav dessa oändliga tidsavstånd mellan inläggen. Vi får se om jag blir bättre i fortsättningen eller inte. Det spelar ingen roll. Inte för mig iaf. Ibland får jag dock för mig att jag borde/måste/egentligen skulle osv. Men egentligen spelar det ingen roll. Alla har vi våra sätt.
Hur som helst tänkte jag fylla i några luckor sedan sist. Sydamerika blev aldrig av eftersom vulkanen skrek ut sin värme och ilska och förlamade halva världen. Självklart var det snopet och jag blev ledsen som inte kom iväg men samtidigt var det ganska härligt. Härligt att västvärlden också drabbas av naturens makter, att vi får känna att vi inte är så stora alltid. Att jämfört med naturen är vi rätt små. Lite som myror. Myror som tror att vi är väldigt stora och mäktiga och som att ingenting kan komma i vår väg. Men det kan det. En vulkan till exempel. Det var lite skönt på något sätt. Att känna sig liten.
Jag tog en paus från föreläsandet och företagandet. Det var också skönt. Jag har älskat det jag har gjort och brinner för dessa frågor som elden i min kamin men allt kan bli för mycket. Jag gjorde för mycket under för kort tid och tappade bort mig själv någonstans på vägen. Så det är det jag pysslat med sen i våras. Att hitta åt mig själv igen, hitta ett lugn jag inte känt på länge och lära mig att prestera lagom.
Har tillslut hittat lugnet, i kaotiska Indien av alla ställen, där jag spenderade hösten. Har också sett hemska sopberg och okunskap, blivit förbannad på oss människor som kastar och skräpar ner och inte vet. I Indien vet dom mest inte på grund av fattigdom och jag kan inte klandra dem. Inte befolkningen iaf, men regeringen. Skaffa ett sopsystem för i helvete! skulle jag vilja säga till dem och jag skulle vilja att de lyssnade på mig och rensade upp hela Indien. Började uppskatta sin natur och låta sin heliga kossor slippa äta ihjäl sig på plast. Det är mycket jag vill.
Nu har jag i alla fall kommit tillbaka, tillbaka till Sverige. Med ny energi, nya idéer och ett lugn som jag hoppas ska ta mig långt. Stress och prestationsångest tar en långt, det vet jag, men lugn tar en längre och hållbarare. Jag kommer att fortsätta att föreläsa under våren, lämna mitt älskade norrland för Stockholm och fortsätta mitt sömnadsprojekt jag påbörjade i våras.
Med mina kläder vill jag inspirera oss alla att hitta tillbaka till det gamla hantverket. Mitt klädmärke är en hyllning till naturen och alla de människor som lever med istället för av naturen. Jag vill att vi kommer bort från slit och släng kulturen och istället börjar ta vara på allting runt om kring. Allt från vår egen hälsa och kontorets källsortering till regnskogen och utrotningshotade vargar. Vi får se hur jag kommer att lyckas med detta, det återstår att se. Spana in www.tarelugnt.se/nanny-maja om ni är intresserade. Mer info kommer snart, när jag utvecklat det hela lite mer och fått igång den riktiga hemsidan.
Vi hörs snart igen. (jag kanske till och med blir bra på det här nu i framtiden, bloggandet alltså, vi får se)

Från mig själv, till mig själv

Jag hade tänkt skriva ett vackert tillfälligt farväl men tiden springer som vanligt ifrån mig. så nu blir det inget sådant. Fast farväl behöver jag ju ända inte skriva, jag finns kvar länge till.

Jag åker iaf bort till Sydamerika i två månader. Om vårt flyg får lyfta med tanke på vulkanaskan från island. Jag hoppas på det. Jordskorpan verkar överlag vara rätt orolig och ledsen, hoppas att vi alla börjar förstå att det finns samband med vad vi gör och hur det påverkar saker och ting runt omkring. Så som hela jävla jordskorpan.

Jag kommer att skriva på www.resdagboken.se (användarnamn nannymaja)

Jag älskar er. Ha en fantastisk vår

Här är ännu en krönika för Nöjesmagasinet City. Temat var 80-tal.
Ett brev från mig själv till mig själv

 

Hej Mig själv. Jag fick en förfrågan att skriva om 80-talet. Varför inte skriva till mig själv som 22 åring, kanske du då känner dig lite förberedd på vad ni kommer att ställa till och lyckas med. Jag sitter på ett nytt café i Umeå. Caféet hänger ovanför älven mittemellan det som för dig är kyrkbron och E4-bron. Med hjälp av energi som från älvens strömrörelser svävar det ca 20 m ovanför vattnet. Man tar sig hit från kajen som idag, år 2084, är en park där Umeå kommun odlar sin egen mat och kor, hästar och getter strosar runt. En trådlös linbana kopplar samman Eko-Kajparken och caféet. Jag förstår att detta kommer som en chock, när jag var 22 år skulle jag aldrig ha föreställt mig att jag 72 år senare skulle åka runt på min solcellsdrivna Hoover Board och fika på ett flygande café 20 m ovanför älven. Du får försöka smälta det under brevets gång.

 

Den viktigaste händelsen var för ca 40 år sedan, år 2041, då vi började ta hand om oss själva. Snabbmatskedjorna lade ner eller bytte helt bana, de började servera otroligt goda vegetariska/veganska rätter. På McDonalds finns idag bara en burgare som är gjord på vilt kött. Beroende på var i världen restaurangen ligger serveras olika sorters kött, här uppe är den gjord på älgkött. Resten av utbudet är ekologiskt och vegetariskt. Känns konstigt att skriva om detta som att det vore en grej, för oss är det helt självklart. Är dock medveten om att så inte är fallet för er, där bak i 2010. Vi slutade att tillverka lösviktsgodis och andra fullproppade färgämneslivsmedel. Allt raffinerat socker, sötningsmedel och konstgjorda färgämnen förbjöds 2042 och byttes ut mot naturliga alternativ. Motion blev en obligatorisk dagsaktivitet på alla skolor och arbetsplaster. Arbetsdagarna är idag mellan 4-5 h/dag, 3 dagar i veckan. En dag i veckan jobbar vi i kajparken för kommunen och resten av tiden tar vi hand om våra egna privata odlingar. Den resterande tiden ägnas åt umgänge, det var hemskt hur lite tid vi hade att umgås med varandra i början på 2000-talet. Vi höll på med mycket dumheter då. Vi utvecklade kärnkraften och trodde att det var lösningen på alla miljöproblem. Vi släppte ut så mycket koldioxid och annat skit i atmosfären att jorden under många år var kaos. Naturkatastroferna avlöste konstant varandra, naturresurserna sinade och alla världens hav och ekosystem höll totalt på att dö ut. Fy vad vi krigade! När resurserna blev färre blev krigen fler. Jag vill inte ens tänka på hur många människor som dog. Det här vet du nog redan, du lever ju i det.

 

Idag lever vi mycket längre, människans kropp ska egentligen klara en snittålder på 120 år. Själv är jag 96 år och pigg som aldrig förr. När vi nästan bara äter vegetarisk mat räcker maten och vattnet till fler människor, vi är idag 19 miljarder människor på jorden. Det är inget problem då vi delar lika och tar hand om jordens resurser. Kanske hjälper detta dig, kanske inte, hur som helst vill jag att du ska veta att du är viktig och att det är viktigt att ni redan 2010 börjar göra någonting åt problemen som ni hunnit skapa.

 

Lev väl och hälsa mamma och pappa från mig, de dog för fem år sedan.

Jag älskar dig.


Playboybrudar från 40-talet

”Världens största magasin för unga, moderna kvinnor. Alltid med skönhet, mode, kärlek,

jobb och hälsa. Tidningen som gör dig stark, smart, snygg och glad.” Pappa hittade denna

reklam för Cosmopolitan i en annons från LRF Media AB. Han höll bokstavligen på att

ramla av stolen när han läste om tidningen för UNGA MODERNA kvinnor, som gör dig

stark, smart, snygg och glad. Jag önskar att alla höll på att ramla av stolen när de läser detta,

men tyvärr tror jag att många av dagens kvinnor köper denna tidning just av den anledningen

att de tror att de blir just starka, smarta, snygga och glada. Desperata försök att leva upp till

idealbilden som media förmedlar till oss, om hur man ska se ut för att duga, hur man ska se ut

för att rymmas i liknande kläder som de catwalkbenrangel vi ser i olika varianter av media.

 

Var i Sthlm förra veckan och under min 10 min långa promenad från tågstationen så hann jag haja till två ggr. Första gången var vid ett skyltfönster till en butik för barn och gravidkläder. Där ser jag en gravid skyltdocka med höfter och ben som en sjuårings. Denna kropp kan väl inte föda ett barn? Det kanske finns en av tio kvinnor som har en gravidkropp som denna men det kan inte vara normen. Jag gick frustrerat vidare och i nästa gathörn var jag tvungen att stanna upp igen, där i ett annat skyltfönster står en kvinnlig skyltdocka och putar med höften. Putandet har jag inga problem med men hennes höftben som såg ut att vilken sekund som helst kunna attackera mig med sin vasshet, de skrämde mig. Ingen normalviktig människa har höftben som en Auschwitzfånge.

 

Kan någon snälla tala om för mig vem som går igång på ett benrangel?

 

Detta är ingen nostalgitripp tillbaka till stenåldern, men var det inte många saker som var en aningens sundare än vad de är nu. Kanske inte ekonomiskt eller materiellt men om jag jämför vår syn på t.ex. ideal så känns det som att vi hade en sundare syn på detta för 40-50 år sedan jämfört med idag. Porrskådisar, Playboybrudar, skådespelare och modeller hade vackra kurvor och naturligt fylliga bröst. Till skillnad från dagens utmärglade, långa och knotiga ideal då kvinnor dör på catwalken och Barbie skulle ha brutit ryggen om hon var verklig. När brösten i stor del består av fett så är det rätt svårt att väga 40 kg, vara 180 cm lång och ha D-kupa. Hur kommer det sig att idealen blivit så onormala? Vill media och modevärlden att mer än varannan tonåring ska gå runt och ångestfyllt stoppa fingrarna i halsen i sin kamp för att passa in, i sin kamp för att duga?

 

Detta upprör mig så mycket för att jag själv varit där, jag har varit den där tonåringen som plötsligt upptäckte att hon vägde 45 kg och höll på att tyna bort. Plötsligt inte kände igen sig själv eller sina egna tankar. Tonåringen som gick och jämförde sig med skyltdockor, catwalkmodeller och de digitalt retuscherade omslagsmodellerna. Tonåringen som fick ångest av att äta en deciliter broccoli och som varje morgon kollade så att hennes mage inte växt under natten, noggrant undersökte att revbenen syntes som de skulle och höftbenen stack ut tillräckligt mycket. Tonåringen som hennes tre år yngre syster inte har något minne av, eftersom hon under en period inte fanns där utan vilsen tillsammans med sina ätstörningstankar. Detta gäller inte längre ”bara” unga kvinnor, utan alla kvinnor OCH män.

 

Fortfarande idag kommer jag på mig själv med att i smyg beundra uppenbart anorektiska kvinnor, för det är väl så man ska se ut? Eller?


Naturgodis och vattenskotrar

Fick en förfrågan vad min bok kostade och den kostar 200kr och man beställer den via min mail nannymaja@nannymaja.se.

Jag är fullt medveten om att sist jag skrev här var den 13 april 2009, alltså otroligt länge sedan. Tänkte att jag skulle komma med någon sorts förklaring till detta, men inte just nu tyvärr.

men jag återkommer.

keep up the good work people.

Har under året skrivit krönikor i Umeås egna Nöjesmagasinet. Tänkt att jag kunde lägga upp några av dem här. Så här har ni lite läsning.

Naturgodis och vattenskotrar

Jag vill ha en ny iPod i fin färg, en större TV, de snygga byxorna från Monki och tröjan från H&M. En fin sommarklänning, solglasögon, TV spel, en iPodstereo, smink, skjortan från Carlings och en digital systemkamera. Jag vill ha en snyggare soffa och stora jäkla högtalare. Nya hörlurar, skridskor, en divansoffa och en kristallkrona. Helkaklat badrum och chinos. En longboard, svarta pumps, stroboskop, LCD TV och ett hemmabiosystem. Också en iPhone. Jag vill ha tygskor och en ny frilla. En skinnjacka, vinylspelare och en stor traktor. En helikopterhjälm, guldfiskar och en radiostyrd bil. En legoborg och en swimming pool med trampolin. En studsmatta och en mjukglassmaskin. En juicepress, ett bollhav och en jordglob. En dockteater och en fyrhjuling. Jag vill ha världens längsta skateboard och en klättervägg. En fallskärm och en lyftkran. En kardborredräkt och inlinesdräkten i filmen Yes man. Jag vill ha en rökmaskin och hundra diskokulor. En rutchbana, röntgenglasögon och en vattenskoter med fem traktordäck bakom. Ett segelflygplan och en egen pilot. En elbil och ett hus i ett växthus. En svävarbräda som i ’Tillbaka till framtiden 2’ och en tänkarhjälm. En surfbräda och en egen strand. Alla Björk-skivor på färgad vinyl och en privat konsert med The Clash. Ett fett hemmagym och vampyrtänder. En egen rulltrappa och en flygande matta. Jag vill ha ett hopptorn, en ubåt och gratis naturgodis i hela mitt liv. En bubbelgumsmaskin och en linbana till jobbet. Också vill jag ha en hel garderob med overaller.

Hur kommer det sig att vi är så peppade på prylar när en skön promenad är så mycket mer värt? Hur kommer det sig att vi vill ha massvis av nya kläder när vänskap ger så mycket mer? Hur kommer det sig att teknik ofta styr vår fritid när det är sällskapsspel som verkligen får oss att skratta? Hur kommer det sig att vi förlorar oss i konsumtionsträsket när upplevelser är det vi i slutändan kommer ihåg? Hur kommer det sig att vi lägger all vår energi på ytlig skönhet när det är så, att inget gör en människa så vacker som kärlek gör?

 

Fundera själv lite över detta idag och försök att göra någonting som gör dig glad. Verkligt, på riktigt jätteglad och inte tillfälligt glad eftersom du köpt en ny tröja som du är skitsnygg i.

 

Utan vad gör dig lycklig, vad ger dig verklig njutning och är det någon skillnad mellan vad du vill ha och vad du egentligen behöver?


Tillbaka från fjällen

Tillbaka från en helt underbar vecka i fjällen.
Imorgon åker jag till Gotland för att föreläsa där i två dagar och sedan vidare till sthlm för föreläsningar i Tullinge och Haninge.

Jag hoppas ni ätit mycket ekologiska ägg och inte överkonsumerat fjädrar. Jag hoppas också att ni haft en underbar påskhelg, varit ute mycket och njutit av livet.

Jag var med på radion imorse och pratade om framtiden, om ni är intresserade så gå in på sr.se och lyssna på annandagsmorgon i P1.

Föreläsning i Umeå

Har varit otroligt dålig på att skriva inlägg här senaste månaderna. Jag har varit ute på föreläsningsturnéer runt om i sverige så gott som hela tiden. Det har gott väldigt väldigt bra och varit väldigt roligt.

Det här blir inte världens längsta inlägg utan jag tänkte bara tipsa alla Umeåbor om att på tisdag (imorgon) har man chans att vid två tillfällen komma på min föreläsning. kl 13.00 och kl 18.30 på Umeå Folkets Hus. Fritt inträde.


peaceUmnäs paradise

På fredag åker jag upp till fjällen i en vecka, ska bli otroligt härligt. Frisk luft, fjällvatten, snöväder och tystnad.

www.minmusli.nu


Världens bästa sida (iaf för dagen!)

Saltå Kvarns sida www.minmusli.nu är magisk och skitrolig. Gå in på en gång och gör din egen fantastiska ekologiska supermüsli!!

Underbart isolerad i fjällen

En månad senare är jag tillbaka i jobbmood igen. Efter en månad med sågott som konstant underbar isolering i fjällen, långt från allt som har med jobb att göra. Jag älskar mitt jobb och är glad att vara tillbaka, men det behövs isolation ibland, det behövs paus även från bra saker. Det gäller att inte bara jobba med naturen utan också hinna vara i den, och det har jag hunnit. Skidat, promenerat, snöänglat, brottats, bastusnörullat, takhoppat, kört hundspann, eldat och mått gott. Har upplevt riktig vinter och minus 30 grader har frusit brösten och rumpan av mig och tinat upp framför en kamin, har druckit varm choklad och svischat nerför en brantbacke. Har hittat på härligt galna saker med härligt galna vänner och njutit av livet.
Jag njuter dock ofta av livet.

Fick en fråga häromdagen av en kille som beundrade mitt engagemang och undrade vad jag fick det ifrån, han undrade också om jag sett miljöförstöring på riktigt i stor skala eller om det räcker med att se det på tv.

Jag har väl inte sett det mer än andra eftersom jag bor på en rätt trygg plats, men samtidigt har jag sett det lika mycket som alla andra, jag kanske bara är lite mer uppmärksam eller mer orolig av mig, inte vet jag. Men något jag vet är att jag ser miljöförstöring varje dag, och det är otroligt lätt att se det varje dag. I princip så ser jag det överallt: årstiderna här i Umeå, vintrarna uppe i fjällen, i människors ögon och handlingar, i politikers och företags beslutsfattande, i oljebilarnas framfart på vägarna och när jag var på Svalbard. Det beror alldeles på hur långt vi väljer att dra det. Och jag tycker att vi ska dra det långt, väldigt långt. Vi ska värdera varje lite "skit"handling. För varje gångd det köps nytt produceras det mer, varje gång vi kör bil behövs mer olja, varje gång vi tänder en lampa behövs mer energi. Jag låter kanske som en gnällig surtant, men det skiter jag i. Vi behöver inte se hållbar utveckling som en uppoffring. Vi kan istället se det som något motiverande, något spännande och utmanande. Något roligt!

Puss

Skum Skithäftig typ

En av alla skumma skithäftiga typer som lever här


Gott samvete och storslagna naturupplevelser

Hej allihopa.

Nu har jag avslutat hela mitt höst-projekt. Jag har totalt haft 40 föreläsningar inom projektet och ca 20 st utanför. Nu väntar jag bara på mina böcker som är inne på tryckning. Hösten har varit fantastiskt inspirerande, spännande, lite slitsam och givande på alla sätt och vis. Alla härliga människor som jag har haft äran att möta och prata inför. Jag hoppas att mitt projekt fört med sig mycket gott samvete och motivation och jag hoppas att fler börjar ta dessa frågor på allvar och fortsätter att med ett engagerande leende på läpparna påverka människor runt omkring oss att bli mer medvetna om oss själva, andra människor och jorden vi lever på.

 

För varje dag blir det klarare och klarare för mig hur enkla dessa frågor egentligen är och bör göras. Det handlar bara om att visa respekt och omtanke för varandra. Det handlar om att göra goda saker istället för onda. Det handlar om att vara tacksam för att vi har mark att gå på och att se till att inte förstöra marken så att vi kan fortsätta strosa runt den. Strosa runt glada, lyckliga, friska och peppade på livet. Alla dessa frågor är egentligen så självklara. Är det inte helt självklar att jag vill ta hand om min kropp så att den håller sig frisk? Är det inte helt självklar att jag behandlar andra varelser (både människor, djur och växter) med kärlek och respekt. Är  det inte helt självklart att vi borde ta hand om oss själv och denna plats på bästa möjliga sätt, så att andra efter oss också får ta del av allt detta storslagna.

 

Sedan vill jag också tipsa alla människor på hela jorden att titta mer på naturprogram som BBC’s Blue Planet och Planet Earth. Har även nyligen kommit ut en film om jorden som heter Earth the biography och det finns också en film om arktis som heter the white planet. Det är så otroligt fascinerande att se vilken helt sjuk plats vi lever på och alla möjliga knäppa varelser som finns här. 

 

Jag kommer med glädje att fortsätta jobba med dessa frågor!

En av alla skumma skithäftiga typer som lever här


Att tjäna pengar VS Ta hand om naturen

Jag var med i Studio ett i P1 i måndagseftermiddag och pratade om en ny rapport som beställts av Länsstryrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Rapporten handlade om affärsmöjligheter i klimatförändringens spår. Visst stod det mycket bra i rapporten om t.ex att satsa mer på förnyelsebar energi som vind och vattenkraft. Hela rapporten antydde dock på att det skulle vara någonting positivt för oss här uppe i Norrland att det blir varmare, inte bara negativt. Det kändes som att de hoppade över alla viktiga steg där vi behöver jobba för att minska våra utsläpp och ställa om till verksamhet som inte tär på miljön och klimatet som det gör idag. Detta kom dock inte riktigt fram alls i rapporten utan de tog nästan för givet att det kommer att bli varmare och då är det bara att se till att kunna tjäna pengar på det genom att t.ex exportera enportionsförpackningar med rent fjällvatten eller bygga ut våra turistanläggningar så att fler turister kan komma hit året runt. Och detta kommer de självklart att vilja eftersom all snö i alperna kommer att smälta bort och Sverige kommer att få ett väldigt behagligt klimat.

 

Jag blir så arg när jag läser det här. Vadå behagligt klimat? är det behagligt att våra fantastiska djur så som fjällugglan, fjällräven och renen snart kommer att vara så gott som utrotade eftersom de inte längre finns så mycket snö under vintrarna, är det behagligt att våra kalfjäll håller på att försvinna? Tycker vi verkligen att det är behagligt med medelhavsklimat i södra sverige och mer nederbörd året om?

(Fjälluggla på rödbäcksslätten i Umeå, Foto: Jörgen Wiklund) 

Vill vi verkligen ha hit fler turister så att vi behöver hugga ner mer skog för att få plats med mer stugor och skidbackar? De nämner inte alls mycket om ekoturism och att göra denna ökade turism på ett allt igenom hållbart sätt.

Vi skryter hela tiden om vår magisk orörda natur och pratar samtidigt om att det vore bra för affärerna att kunna bygga ut de sista oreglerade älvarna som t.ex. vindelälven. 

De nämner även utökad fiskodling eftersom detta tär mindre på miljön än köpttproduktion. Och visst det stämmer men bör vi ens äta så mycket fisk som vi gör idag? Världens hav är nästan helt utfiskade och även om vi odlar upp fisk så ska dessa fiskar matas, och vad har vi tänkt mata dem med? Idag matas stora delar av fiskodlingarna med soja, majs och fiskpulver. Hur miljövänligt är detta? 

 Jag blir rent av ledsen av den här rapporten. Allt fokus på pengar och affärer och på den vägen så glömmer vi bort vad som är viktigt. Att vi kan fortsätta leva på denna magiska plats, att det får finnas kvar snö i alperna och inte bli ökenklimat i sydeuropa. Att vi bevarar klimatet och naturen i ett skick så att det blir så lite lidelse och förstörelse som möjligt. Att vi ser till att inga fjällugglor och fjällrävar dör ut.

ATT VI TAR HAND OM OSS SJÄLVA, ANDRA MÄNNISKOR OCH NATUREN VI LEVER I !!!

 

(Och till Benny som kommenterade texas olsson inlägget så ger jag faktiskt fulla fan i hur han ser ut, jag hade nog skrivit precis samma sak om han var ful, jag vill inte ha honom över huvudtaget, jag har redan precis vad jag vill ha här hemma och är hur lycklig som helst)


wikipedia kunskaper om vackerhet

På Måndag håller jag en föreläsning i på Lidingö klimat och miljökonferens 2008 och på Onsdag på en inspirationsdag för SV här i Umeå.




Ha en fin helg. 
Unna er något vackert! (och då menar jag riktigt riktigt vackert. alltså vacker påriktigt! en snygg tröja eller ett par skor gills inte. Däremot en känsla eller en upplevelse, de gills absolut)

"Den subjektiva upplevelsen av skönhet innefattar ofta en tolkning av någon entitets balans eller harmoni med naturen, vilket kan medföra attraktion och känslomässigt välmående."
Wikipedia

Den miljömedvetna modellen Texas Olsson

Har återigen avslutat en föreläsningsturné i värmland och dalarna, I fredags var jag på Miljötinget i Mora. Ett helt underbart initiativ, som varit i 18 år nu, där elever i åk 9  t.o.m sista året på gymnasiet får komma över en helg för att lära sig mer om miljöfrågor och träffa andra ungdomar i kommuner runtomkring som också är intresserade av dessa frågor. Det var superkul att föreläsa för de ca 400 personer som lyssnade på mig. Ni är underbara allihopa och jag hoppas er Miljötingshelg var super rolig och inspirerande. Alla län borde anordna Miljöting!

 

Läste en väldigt rolig artikel häromdagen i nyaste numret av modetidningen ELLE. Det var en intervju med den svenska modellen Texas Olsson som gått och gjort snabbkarriär på sistone. Han berättade en lustig sak i en liten info ruta som hette något i form av "5 snabba om Texas". 

(nu har jag inte tidningen i närheten och kan inte citera i detalj men det stod ungefär såhär) 

1. Slarvig, köper en ny mobil varannan månad för att jag tappar bort dem hela tiden.

2. ....

3. ....

4. ..... 

5. Körkortsstrejkar. Det är mitt sätt att göra något bra för miljön. Det är dåligt för miljön att köra bil. Man borde förbjuda bilar i innerstan och åka mer kommunalt.

 

Någon som  märker dubbelmoralen i detta?

 Jag kräver inte av alla att vara super super medvetna men han har säkert inte ens tänkt tanken att köpa nya mobiler varje månad kanske inte heller är så värst bra för miljön.